Blooms taxonomi
Blooms taxonomi1 är en lista över ökande nivåer av komplexitet i tankeverksamhet.
- Kunskap - lista upp fakta
- Förstående - förklara
- Tillämpning - Använda, nyttja procedurer
- Analysera - Särskilja, organisera, kategorisera
- Syntes - kritisera, rekommendera
- Skapande - kreativitet, skapa nytt
Det finns lika nivåer av komplexitet i tänkandet. Högre nivåer av tankeverksamhet består av underfärdigheter som tillsammans bygger de högre nivåerna.
Goda och dåliga tankevanor
Idéskapande är en process som ofta följer ett mönster där de första idéerna vi genererar inte är speciellt nyskapande eller originella - de är baserade på redan befintliga tanker och idéer. Det är först efter vi har uttömt våra vanliga tankebanor att man börjar skapa nya och innovativa lösningar. Detta är känd som the extended effort principle.
Ett vanligt misstag när vi försöker skapa nya idéer och lösningar är sluta tänka/skapa för tidigt. Vi hinner helt enkelt inte fram till de originella lösningarna, men fastnar på variationer av kända idéer. Ett annat är att vi kommer upp med en idé och man börjar direkt kritisera och evaluera och kanske förkastar den direkt.
Bättre är att separera de två olika tankesätt. Börja med att ägna dig ått divergent tänkande: kasta ut nya tanker och idéer utan att kritisera eller evaluera; fortsätt även efter det börjar kännas som idéerna börjar tryta.
Därefter skiftar du till konvergent tänkande: Gå igenom din lista med idéer och börja evaluera och kritisera. Vissa kanske kan kastas direkt, men det finns kanske också några idéer som vid första anblick känns orimliga men som kan justeras och användas. Annars kanske det finns ett par idéer som tagna för sig inte skulle fungera, men som kan kombineras till en fungerande lösning.
Även i organisationer och verksamheter ser vi detta tankesätt. Lönsamma företag testar många olika produkter och tekniker och behåller det som fungerar, de experimenterar och accepterar misstag som en naturlig del av processen.
Olika kombinationer av konvergens och divergens
Vi kan titta på olika kombinationer av och se vilka resultat och potentiella fallgropar som finns.
- Ingen divergens alls leder till status quo. Risken här er stagnation och slutligen förintelse.
- Divergens utan konvergens och en ny idé implementeras utan utvärdering och visar sig vara ineffektiv. Risken är katastrofal förändring.
- Divergens utan konvergens och en ny idé implementeras utan utvärdering och visar sig vara lönsam eller effektiv. Risken i detta fall är obefogat överförtroende.
- Divergens och konvergens följd av förkastning av en ny idé, som visar sig vara ineffektiv. Detta är överlag positivt, men risken är självbelåtenhet.
- Divergens och konvergens följd av förkastning av en ny idé, som egentligen hade varit lönsam. Risken här är förlorade möjligheter.
- Divergens och konvergens följd av implementering, men idén är ineffektiv. Risken är då att ett tappat förtroende.
- Divergens och konvergens följd av implementering och idén är lönsam. Det ideella scenariot, men risken är vi förälskar oss i den nya idén och därmed inte utmanar oss själva att fortsätta skapa nya idéer.
Vår förmåga att växla mellan de två olika tankesätt kallas contextual focus. Vi kan lära oss att medvetet nyttja denna kontextfokus till att bli bättre på att tänka.
Aktiviteter
Divergens och konvergens
Tänk på ett tillfälle på jobbet eller hemma där det fanns äkta potential för kreativitet, men där det inte blev av i slutänden.
Divergens: Skapades det många alternativa lösningar?
Konvergens: Blev nya och ovanliga lösningar
Fanns det goda idéer som i slutändan förkastades?
Var den valde lösning god, men dåligt utförd?
Skrivövning
Skriv en rolig, finurlig eller spännande mening som innehåller dessa tre ord: blå, fyrkantig, söt. Använd först divergent tänkande för att skriva 20 eller fler kompletta meningar. Därefter använder du konvergens för att välja ut de tre bästa meningarna. Hur påverkade det ditt kreativa tänkande att medvetet använda skilda divergenta och konvergenta faser?
Fotnot 1: Den svenska Wikipedia-artikeln har Syntes (Synthesis) och Utvärdering (Evaluation) som de sista stegen, men den uppdaterade engelska modellen har Evaluating och Creating som steg 5 och 6.
Tidigare artikler i serien: CTT: The Creative Thinker's Toolkit - Introduktion | CTT 01: Den kreativa personen - övning och passion | CTT 02: Lateralt tänkande är en överlevnadsfärdighet | CTT 03: Anpassare mot innovatörer |